Lever i en riktig berg och dalbana, vill bara att den ska stanna vill inte åka upp och ner något mer.. När man äntligen fått en fattning på saker åh ting, skolan går bra, jag trivs jag får laga massa mat vilket är det jag tycker om att göra, jag ska börja praktisera inom bartender vilket jag trivs med, men ändå så kommer dessa besked ner som en bomb, varför kan inte allt bara sluta vara så himla dåligt, jag orkar inte ljuga mer jag orkar inte le och låtsas som att allt är så himla bra, för att det är det inte längre, inget är som det ska inget är som det en gång tidigare varit! Vill inte längre känna så här önskar bara att allting kunde blir bra igen, så som det en gång varit.. Får bara skit besked om och om igen, de poppar upp tankar som man inte längre vill tänka! Hoppas snart på en vändning en vändning som gör att jag kan börja leva börja finnas där för mina vänner som finns för mig när jag nått botten, men jag räcker inte till jag vill mer men hur kan man finnas för andra när man inte ens finns för sig själv? Nån sa till mig en gång att allting faktiskt kommer att vända, men hur kan jag tro på det när jag inte känner så..
Två månader av evigheten, du är evigt saknad Krille!
0 kommentar(er)
