Idag är en sån där dag då inget just känns så där jättebra.. Försöker att le och hålla tårarna i schack, men ibland orkar man helt enkelt inte utan dom rinner iaf! Och idag har varit en sån dag, har bitit ihop och försökt gett allt för att inte tappa fotfästet eller tappa förståndet helt och hållet.. Det är lätt att stå emot med fina vänners närvaro men så fort jag lämnade er så var det kört, jag tappade allt och orkade verkligen inte hålla tillbaka mer! Att längre inte veta varken ut eller in det tar kol på mig.. Försöker att leva på allt det där lilla positiva i mitt liv, till en viss del går det bra men dom där stora och obesvarde frågorna är just det som gör så att jag går sönder mer och mer för var dag som passerar! Men jag försöker att vara en krigare och även dom faller emellan åt, men upp tar man sig alltid, med eller utan hjälp! Ge mig bara ett handtag då och då
0 kommentar(er)
