Okej, detta känns så oerhört skumt, igår när jag skulle köra bil första gången ensam, utan en handledare eller lärare, så kändes det som jag höll på med något riktigt olagligt! Haha kan inte riktigt smälta att jag har körkort nu, det är en sån oerhört overklig känsla men ack så jävla underbart. Tog först en roadtrip till ytterocke för att hämta hem min bil till stan (jävla massa tack till Moa o Pehr där!!), sen cruisa jag runt i min lilla cittra hela kvällen. Alltså är det bara jag som tycker att det här låter helt galet och fel? Jag ha körkort och bil, ja tydligen är det så och jag älskar det så jäkla mycket! Vilken frihet detta kommer att bli.
Kan inte ens förklara hur dåligt jag mått över det här kortet, jag har gråtit, velat ge upp ett X antal ggr, tappat hoppet totalt om att jag skulle klara det här, men jag gav aldrig upp, jag visste att i slutändan kommer jag tacka mig själv, inse att alla tårar varit värt kämpan, alla sömnlösa nätter kommer jag glömma, för denna känsla av lättnad är obeskrivlig, att få gråta glädjetårar var det bästa! Nu tänker jag hålla hårt i det här förbaskade kortet, och ge alla en liten varning där ute ;)
TADAAAAA :D
Och jag vill speciellt tacka alla som stöttat mig och hjälpt mig att klara det här! Ni är Guldvärda ska ni veta, utan er hade det inte gått :* PUSSSSS
0 kommentar(er)
