Vic

Efter hundra år sedan!

Jag planerar inte att komma tillbaka till bloggandet tror jag, till vilken nytta egentligen?

Jag är ingen som folk läser jag har inget vettigt att få sagt åh knappast så är jag intressant!

Anledningen till att jag skriver nu är bara för att jag måste skriva av mig skriva om livet åh kanske möjligtvis bara tacka mina otroligt fina vänner, som hjälpt mig igenom denna hemska månad som vi allesammans lidit utav så otroligt mkt! Livet har minst sagt inte varit enkelt för nån av oss, de är tungt att öppna ögonen på morgonen de är tungt att stänga dom om nätterna, hur ska man kunna andas med munnen stängd?..

Det finns absolut inget som är logiskt längre alla känslor tär på vårat inre, de bara skrapar åh river i allt! När ska man kunna öppna ögonen och få se hur fin åh bra värld detta kan vara, kommer det ens någonsin att ske? Nej jag tvekar starkt på att de ens är möjligt..

Så allt jag måste få sagt är att jag Vic inte hade kunnat kämpa utan er vid min sida, jag hade inte kunnat se ljuset med dagarna utan er, att ha vänner som er är det bästa som hänt mig! Ni är guld värda ni är värd hela jorden, universum. Jag kommer aldrig att älska nån annan mer än så som jag älskar er! Återigen tack för att jag får den äran att ha er i mitt liv! Ni är mitt ljus med livet! Jag kommer att återgälda er när jag själv finner orken, men tills dess lovar jag att göra så gott jag kan!

Looveliiloove påer <33