Vic

Rise and rise again
Jadu helgen blev verkligen inte som jag tänkt mig, den blev fruktansvärd och jobbig på alla jäkla sätt... Men ja efter regn kommer solsken eller? Jag försöker intala mig själv de iaf.. Varit hem till mattmar nu ett par dagar men är nu återigen hemma istan. lägenheten är hemsk o ensam just nu... Försöker intala mig själv att nu jädrar ska jag ta tag i mitt liv och fixa allt som tynger mig, men det är ju alltid lättare sagt än gjort har jag förstått! Men ska jag någonsin kunna ta mig ur detta så måste jag inbilla mig att nu ska de fan bli ändring och denna gång till de absolut bästa som är möjligt.. Denna vecka ska jag försöka umgås med vännerna så mycket jag kan, för nu drar jag faktiskt till Trosa på lördag med matte o carra, pallar inte sitta i denna stad mera, tänker heller inte fly ifrån mina problem utan tänker bara lämna dom här hemma ett tag och ta tag i allt när jag kommer hem. Behöver bara få komma iväg lite och må lite bättre en stund innan jag sätter mig ner och bearbetar allt. Imorgon tänker jag åka till Moa och bara mysa på med den saknade människan! Mina vänner är mitt allt, och idag fick jag spendera dagen tillsammans med en saknad Sandra, vilket jag insåg att jag fakitkst behövde, skönt att få ventilera och prata ut med människor jag bryr mig om <3
 
Little by little